Hur blir vi behandlade i sjukvården
Alla vi människor blir sjuka, förr eller senare. En del behöver sjukhusvård oavsett om man har funktionshinder eller inte. Men hur blir vi funktionsnedsatta behandlade? Både med tanke på den medicinska vården och på det rent praktiska runt sjukvården.
Det vanligaste sättet att diskriminera oss torde vara att visa bristande respekt. Att bli behandlad så delar vi tyvärr med många andra såsom äldre och yngre människor eller personer med annan etnisk tillhörighet. Tittar man hos Diskrimineringsombudsmannen, DO, är andelen anmälda fall av diskriminering på grund av funktionsnedsättning eller etnicitet sedan 2009 cirka 300 anmälningar. Det styrker DO:s erfarenheter om det som har inkommit till myndigheten under åren.
När man tittar närmare bland anmälningarna inom sjukvården tecknas en bild av funktionsnedsatta patienter som får försenade eller blir nekade behandlingar, får fel behandling, möter bristande respekt och nedlåtande bemötande, trakasserier samt kan bli undanhållna information om sitt sjukdomstillstånd.
Jag har läst många inlägg från funktionsnedsatta människor, som alla har sökt sjukvård som inte har direkt relation till deras funktionsnedsättning. Genomgående i dessa berättelser är att individerna har mycket svårt att få sina aktuella besvär behandlade utan att dessa relateras till grundorsaken för funktionsnedsättningen.
Socialstyrelsen har undersökt just detta problem efter att man i sin årliga lägesrapport 2012 och 2013 noterat en ökad dödlighet för funktionsnedsatta med vissa cancerdiagnoser. Detta tror man beror på att tumörer upptäcks senare hos funktionsnedsatta som ofta behöver hjälp av andras händer och ögon för att hitta förändringar. Icke funktionsnedsatta däremot gör detta i sin vardag med egna händer och ögon, till exempel i samband med dusch, påklädning och så vidare.
Vi funktionsnedsatta måste bli duktigare på att be våra assistenter eller hemtjänstpersonal om hjälp med att ordentligt inspektera eller känna på våra kroppar. Även för funktionsnedsatta kvinnor är mammografi ett måste för att förebygga bröstcancer och idag är det en lätt och tillgänglig undersökning. Vi måste också bli duktigare på att söka sjukvård om vi misstänker förändringar i kroppen och kräva samma behandling som ges till icke funktionsnedsatta.
Man har i Socialstyrelsens fortsatta undersökningar funnit att det finns kunskapsbrister hos många personalkategorier som jobbar med personer som är funktionsnedsatta. Socialstyrelsen tycker att det behövs mer utbildning hos denna personalkategori och rekommenderar därför undersköterskeutbildning som minimum.
Denna rekommendation ställer sig säkert de flesta av oss väldigt frågande inför. Jag har under all min tid med personlig assistans haft många undersköterskor som assistenter utan att märka att de skulle vara annorlunda. Jag tror att människor med sunt förnuft och utan ringaktning för våra handikapp kan bli alldeles utmärkta som personliga assistenter. Bara vi har en bra kommunikation och vågar se hur vi skulle kunna förebygga sjukdom mm.
Att bli kränkt med ett nedsättande bemötande av sjukvårdspersonalen samtidigt som man är i en beroendeställning för att få recept eller behandling, är en fruktansvärd situation som många av oss säkert har upplevt. Att gå sin väg eller att välja ett annat sjukhus eller en annan doktor är oftast ingen framkomlig väg.
Ulrika Båhlerud [email protected]
