independentliving

Nu är det mindre än en vecka kvar till valet. Hoppas du har hittat partiet med stort P. Hittar du bara ett parti kan du kanske hitta någon person på valsedeln som tycker som du. Vi har ju faktiskt möjlighet till personval. Är du missnöjd med alla partier och kandidater bör du rösta blankt. Även den signalen går fram. För naturligtvis ska du utnyttja din rättighet att rösta.

Vi har också en rättighet att arbeta politiskt. Detta kan till exempel innebära att representera sitt parti och sitta med i kommunala nämnder eller stadsdelsnämnder. Det är här vi måste synas och höras. Det är i direktkontakt eller kanske kompisskap med andra politiker som vi blir synliga för dem. Då blir också alla svårigheter som ett funktionshinder för med sig uppenbara för dem. Och dessa kan då förhoppningsvis också bli snabbare och lättare åtgärdade. Det är alltså i kommunens alla olika beslutande organ vi syns och hörs bäst.

Ett annat sätt att bli sedd, som säkert är roligare, är att vistas ute på gatorna, i affärerna, på biograferna osv. Ja, överallt där vi vill visa att det är otillgängligt. Vad är bättre än att andra människor får konstatera att miljön är dåligt anpassad. Det är också ute i samhället vi vill leva och om vi syns mycket ute blir vi också en självklar del av befolkningen. Våra krav blir också självklara för andra människor när de ser varför vi behöver extra insatser från samhället.
Jag hoppas att vi ”syns” på valdagen och att utgången blir positiv för de flesta av oss.

Ulrika

Om valet, funktionshinder och tillgänglighet.

Ni har väl inte missat att det snart är val även om jag inte hört någon hittills som pratat om oss funktionshindrade eller alla dem som arbetar med oss eller våra frågor. Att vi är lika viktiga medborgare som alla andra svenskar har vi fått bekräftat när vi 1994 fick en egen lag, LSS (lagen om stöd och service för funktionshindrade).

Nästa steg efter att ha lyssnat på betydande politiker är vi får titta i respektive partis valmanifest. Där finns vi funktionshindrade med i mer eller mindre konkreta former, men S och V nämner oss inte alls. Det verkar också som M inte vill ha med de funktionshindrades intressen i sin valpropaganda. M vill inte ens lova en förstärkning av diskrimineringslagen så att även otillgänglighet klassas som diskriminering. Detta är en självklarhet för alla andra partier. M vill inte uttala sig om denna lagförändring, utan vill först se en utredning om kostnaderna som detta skulle föra med sig.  Jag kan inte dra mig till minnes att detta brukar vara det gängse sättet när man vill öka tillgängligheten för ”icke funktionshindrade” i samhället.

C däremot uttrycker väldigt starkt ” Vi accepterar inte att människor utestängs”

En av de viktiga frågorna är arbetet. Alla människor i Sverige borde ha rätt till ett meningsfullt arbete för att kunna försörja sig själva. Detta borde naturligtvis också gälla de funktionshindrade i samhället. Idag finns det många möjligheter för en arbetsgivare att anställa funktionshindrade individer utan att riskera eventuellt ekonomiskt bortfall. Men räcker dessa till? Utnyttjas de till fullo? C vill se ännu fler och snabbare insatser för att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att försörja sig genom eget arbete. Kd vill att den offentliga sektorn ska visa vägen för övriga arbetsgivare genom att nyanställa 10 000 personer med funktionsnedsättning.

Det var fler än 100.000 personer som hade LSS insatser under år 2009. I år har vi fått höra att många av dessa insatser har varit allt för kostsamma och måste minskas. V har uttalat sig om att LSS inte får röras och Fp vill försvara LSS som rättighetslag. De vill förtydliga LSS så att lagen uttryckligen omfattar arbete, familj och ett jämlikt liv ”Fp vägrar acceptera en syn där människor får beskedet att de inte behövs.” Vad tycker de övriga politiska partierna i dagens valrörelse?

Vi är mer än en halv miljon funktionshindrade i Sverige och räknar man sen in alla människor som arbetar inom handikappsfären blir vi en stor och viktig grupp. Men finns det efter valet plats för oss och våra frågor i politiken?

Ulrika